Riksbanken skulle nog de flesta svara. Och det är ju sant, det är riksbanken som ger ut sedlar och mynt. Men kontanter svarar idag för en krympande del av penningmängden. Vi betalar alltmer med kort och direkta överföringar via Internet. Pengarna blir elektroniska ettor och nollor.
En stor del av de nya pengarna skapas digitalt av de stora bankerna. Det sker exempelvis när någon tar ett lån för att köpa en bostad. Inte alla håller med om att det, men nu finns filmen ”Vad är pengar?” (ca 4 minuter) på Riksbankens egen hemsida som visar att det är så det förhåller sig. Den som vill förstå hur vår tids kreditbubbla skapas bör se den filmen.
Efter fastighetskrisen på 1990-talet räddade staten bankerna från kollaps, det vill säga alla skattebetalare fick ta smällen. Nu har två ekonomer, Daniel Barr, tidigare bankstödschef och ekonomen Hannah Pierrou, som båda arbetetat på Riksgäldskontoret, räknat ut att kostnaden för samhället blev motsvarande 50 miljarder kronor i dagens penningvärde. Då har ändå inte kostnaderna för högre arbetslöshet, lägre produktion och företagskonkurser som följd av krisen tagits med i beräkningen. Vi måste ställa oss frågan: Hur stora blir konsekvenserna om dagens kredit-, fastighets- och bostadsbubbla spricker? Skulderna är mångfalt större idag än på 90-talet.
Sveriges Radio: ›› Hög slutnota för 90-talets bankkris.
Läs gärna också Andres Cervenkas artikel i SvD ›› ”Det måste bli ett slut på daltandet med bankerna”.
