Malmbanan
M

Malmbanan

FOTOGRAFISKA BERÄTTELSER #3

Malmbanan mellan Luleå och Narvik

De utstrålar en enorm kraft loken som drar malmtågen, stora som tre vanliga lok. Tunga i sig och tyngden av malmen i det långa tåget närmast ofattbar. Nästan lika ofattbart är det för mig, som själv arbetade med järnvägsspår tjugo år, hur man lyckades bygga banan högt uppe till fjälls i arktiskt klimat. Utan tillgång till de sofistikerade maskiner och verktyg vi hade under min tid.

Mellan 1882 och 1887 byggdes delen Luleå till Gällivare och mellan 1898 och 1902 banan från Gällivare till Narvik i Norge, även kallad Riksgränsenbanan. I Norge kallas den Ofotenbanan.

Att man kunde bygga den i branta lutningar och bergig terräng så snabbt som på sex respektive fyra år är imponerande. Runt 4000 arbetare lär ha deltagit i bygget. Många dog och är begravda på Rallarkyrkogården i Björkliden.

Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen var den första längre järnväg i Sverige som elektrifierades, redan 1915. Också det en bedrift av stora mått. Se på de tunna ledningarna ovan loket på bilden! Och betänk att i de susar energi från vattenkraftverk i de stora älvarna fram, trots sin osynlighet så kraftfull att den orkar dra ett malmtåg i uppförslut med en vikt på upp till 8 600 ton samt 30 tons axeltryck.

Fotografiet är taget i Abisko vid Torne träsk i Lappland i slutet på 1970-talet. Vid den tiden var trakten unik på så sätt att det bara gick att komma dit med tåg. Det fanns ingen väg, bara järnväg. Många kom för att starta sin vandring på den långa Kungsleden. Att se vandrare med välpackade ryggsäckar stiga av tåget i fjällvärden men inga bilar i sikte gav trakten en alldeles speciell karaktär som jag tyckte mycket om.

 

Bildarkiv