Åker tåg. Ett nytt, trevligt, ombonat och bekvämt motorvagnståg från Borlänge till Dala-Järna. Men med tågkänsla från förr, spåret ger ifrån sig sitt omisskänliga järnvägsljud dunk-eti-dunk från skarvarna var 40:e meter. Sådana spår finns inte många kvar. Antingen är de nerlagda eller helsvetsade numera. Jag har själv varit med och svetsat samman dem under min tid som järnvägsarbetare.
Vi dunkar fram längs Västerdalälven just nu. Utanför tågfönstret skogar och smältande snö. Över vida myrar vackra blå berg vid horisonten. Bäckarna svämmar över av vårsmältande snö men det porlande ljudet kan jag bara ”se”, höra i mitt inre.
Solen skiner, himlen är blå, naturen så vacker. Vi passerade just över älven. Vilken lyckokänsla. Bara lite ledsen att inte fler får uppleva det här. Vi är bara fyra passagerare ombord. Den här banan, som en gång i tiden gick upp till Särna via Sälen, men nu går till Malung, har varit nerläggningshotad så många gånger. Tror jag ska flytta hit så får den i alla fall en trogen trafikant till. /BL
