Upprop för Slussen

publicerad
Slussen
Prideparaden 2015 passerar Slussen. Bussar och annan trafik går under viadukten. Med Nya Slussens T-korsning och enda bro funkar inte det.
  • Stoppa ”Nya Slussen”!
  • Utred de bättre och billigare alternativen!

”Jag kräver att beslutsfattarna stoppar ”Nya Slussen” och grundligt och seriöst utreder de alternativ som har påvisats vara billigare, gå snabbare att genomföra och ha en bättre funktion.”

Stöd uppropet här:  ›› www.sthlmslussen.se/upprop

Vem skapar pengar? Och hur?

publicerad


Riksbanken skulle nog de flesta svara
. Och det är ju sant, det är riksbanken som ger ut sedlar och mynt. Men kontanter svarar idag för en krympande del av penningmängden. Vi betalar alltmer med kort och direkta överföringar via Internet. Pengarna blir elektroniska ettor och nollor.

En stor del av de nya pengarna skapas digitalt av de stora bankerna. Det sker exempelvis när någon tar ett lån för att köpa en bostad. Inte alla håller med om att det, men nu finns filmen “Vad är pengar?” (ca 4 minuter) på Riksbankens egen hemsida som visar att det är så det förhåller sig. Den som vill förstå hur vår tids kreditbubbla skapas bör se den filmen.

Efter fastighetskrisen på 1990-talet räddade staten bankerna från kollaps, det vill säga alla skattebetalare fick ta smällen. Nu har två ekonomer, Daniel Barr, tidigare bankstödschef och ekonomen Hannah Pierrou, som båda arbetetat på Riksgäldskontoret, räknat ut att kostnaden för samhället blev motsvarande 50 miljarder kronor i dagens penningvärde. Då har ändå inte kostnaderna för högre arbetslöshet, lägre produktion och företagskonkurser som följd av krisen tagits med i beräkningen. Vi måste ställa oss frågan: Hur stora blir konsekvenserna om dagens kredit-, fastighets- och bostadsbubbla spricker? Skulderna är mångfalt större idag än på 90-talet.

Sveriges Radio: ›› Hög slutnota för 90-talets bankkris.

Läs gärna också Andres Cervenkas artikel i SvD ›› “Det måste bli ett slut på daltandet med bankerna“.

Midsommarafton på Medis

publicerad

Midsommarafton på Medborgarplatsen 1977När jag växte upp firades midsommarafton lite varstans i stan. Staden hade små portabla scener för musikanterna som sattes upp i parker och lövades. Med tiden kom allt fler att lämna staden under denna vackra ljusa helg. Man for till skärgården, Dalarna och sina landställen om man var lyckligt lottad att ha ett. Den som stannade hemma kunde uppleva en nästan kuslig stämning i stan med öde och tomma gator.

Om man inte tog sig till Skansen eller Riddarholmen. Där firas alltjämt midsommarhelgen, i varje fall på Skansen. På senare år har också festligheter arrangerats i Vitabergsparken

Men 1977 ordnades fortfarande dans och musik på Medborgarplatsen som då var ett luftigare torg. Haglunds pinne hade inte rest sig, Söderhallarna och Göta ark fanns inte heller. Det var fri sikt till Södra Latin. Och den gamla charkfabriken som sedan blev hemvist för Skatteverket och nu byggs om igen för annan verksamhet syntes från torget.

Gamla som unga dansade. Ölen flödade inte på torget som idag men stämningen var god ändå. En och annan var dock lite dragen och blev nobbad men tog sig en svängom med ett barn i famnen istället.

Vill du ser bilder från midsommarafton på Medis så gå till biblioteket vid Hornstull. Där visar jag en liten utställning fram till 25 juni.

Hornstulls bibliotek

Gamla bilder

publicerad
Stockholm på 1960-talet
Stockholms centrum på 1960-talet. Foto: S Herman Lindgren.

För nästan tjugo år sedan började jag tillsammans med min far och mor ställa i ordning gamla negativ de samlat på sig sedan 1930-talet. Vi kom inte långt, tusen saker kom emellan och vi kom ifrån varandra. Nu sitter jag med en salig röra gamla neg och kommer nog aldrig att bli färdig. Men jag förundras över magin när bilderna träder fram från neggen fastän nu ingen finns som kan berätta om dem, när och var de togs till exempel. Jag fortsätter digitalisera dem i alla fall, kan inte låta bli.

Bilden är en typisk Stockholmsbild från den tiden stadens centrum såg ut som en bombad stad trots att den inte blev drabbad av kriget. Har inte klurat ut vilken gata eller korsning det är, vet du så hör gärna av dig. Höghuset i bakgrunden är nog det första höghuset vid Hötorget.

Brunkebergsåsen

publicerad

Brunkebergsåsen

Brunkebergsåsen i dagen. Vi vet att den går genom Stockholm. Vi går på den då och då. På Malmskillnadsgatan till exempel. På den här bilden ser vi den öppnad, all sand, allt grus, alla stenar som en gång isälvarna transporterade. I vänster kant skymtar ett av de nybyggda Hötorgshusen.

Det är första halvan av 1960-tal. Husen uppe på åsen kommer snart att falla för grävskoporna och åsen delvis fraktas bort. Här kommer en lång rad av bankhus att byggas från Sergels torg längs Sveavägens norra sida. Min far Herman Lindgren tog bilden, kanske med en Kodak Retinette. Han var dryga fyrtio år. Som rörmokare kände han många av stans gamla hus, alla var hans arbetsplats. Jag minns att han berättade om hur fascinerad han blev av formationerna i åsen som motstod den karaktäristiska rasvinkeln och bildade vackra sandstoder som i en öken. Kanske hämtade han redan här inspiration till sitt senare yrkesliv som skulptör.

Arbete vid rörbänk

publicerad

Vid_rorbanken_1024_72Sedan mer än tre år tillbaka går jag igenom allt mina föräldrar lämnade efter sig när deras liv tog slut. Bilder, fotografier, brev, artiklar, urklipp, vykort, tidningar och anteckningar. Ofta blandat med gamla räkningar och kvitton. Om en inte slänger högvis utan tar papper för papper händer det att jag hittar bilder som denna mellan räkningar: en liten lapp, inte större än 10 x 8 centimeter, lite tillknycklad och oregelbundet klippt, utan datum eller signatur. Ej heller något om vad den berättar. Jag vet inte med full säkerhet, men jag tror min far ritade själv och att den visar honom vid rörbänken.

Hursomhelst väcker den mina egna minnen från den tiden han var rörarbetare och jag fick följa med honom till verkstaden och hus runtom i Stockholm där han arbetade. För mig är det en levande bild av pappa vid rörbänken. Som rörarbetare var han också mycket skicklig svetsare. Rör och gasbrännare svetsade han samman till skulpturer, i allt han såg och tog i såg han något mer än det omedelbara. Efter tiden som rörmokare förvandlade han gamla träbitar till djurskulpturer. Rejäla saker som tål mer än att beskådas, i varje fall förstår barnen det för de gör som han ville, de leker med skulpturerna.