Bostadsskulderna fortsätter öka

publicerad

Bostadskreditnämnden (BKN) skriver i sin rapport för maj (Bolån i Sverige – en begränsad marknad) att hushållens bostadslån under årets första tre månader ökade med en årstakt av 8 procent. Sverige fortsätter därmed att ha en av de snabbaste ökningarna av bostadsskulderna i världen. Sedan år 2000 har skuldökningen varit högst i Nederländerna och Sverige.

Bolåneskulderna förväntas vid året slut vara över 2 000 miljarder kronor och hushållens totala skulder 2700 miljarder.

Den svenska bolånemarknaden är också speciell på så vis att 80 till 90 procent av alla nya lån tas med rörlig ränta. De övriga 10 till 20 procenten har en bindningstid kortare än fem år. På den amerikanska bolånemarknaden är bindningstiderna mycket långa och i princip finns bara bundna lån. För närvarande väljer 95 procent av de amerikanska bolånetagarna att binda sina räntor på 30 år eller mer. Även Danmark har mycket långa bindningstider.

Bostadskreditnämden anser att det finns risk för en bostadsbubbla och fallande bostadspriser framöver. Utlåningstillväxten är fortsatt hög vilket ökar huspriserna. Optimistiska hushåll som tror på fortsatt stigande priser fortsätter att efterfråga nya bostadslån. Stigande priser ökar värdet på säkerheterna vilket i sin tur möjliggör ytterligare ökad utlåning.

En reporänta på 4 procent, vilket Riksbankens prognos anger vara runt 50 procents sannolikhet om tre år, innebär genomsnittliga räntor för hushållens totala skulder på knappt 6 procent. Det blir en kraftig ökning av räntebetalningarna i relation till disponibel inkomst och betyder att räntebetalningarna efter skatt kan komma att nå upp till samma nivåer som på 1990-talets mitt.

För 10 år sedan valde bara vart femte hushåll rörlig ränta och av dem som valde att binda räntan valde vart femte hushåll att binda på 10 år. Idag väljer endast ett par procent en bindningstid på 10 år, en för svenska förhållanden lång tid.

Om hushållen inte blickar framåt kan kommande räntehöjningar få större effekt för än om de redan idag planerar för att räntorna är på väg upp. Rörliga räntor i kombination med en hög skuldsättning kan bli en orsak till ekonomisk oro i samhället.

I jämförelse med Danmark och USA, där hushållen kan låsa de framtida räntebetalningarna på 30 år, saknar de svenska bolåntagarna möjlighet att låsa sina räntebetalningar på så lång sikt. I både Danmark och USA går det att låna på 10 till 30 år till räntor på mellan 4,5 till 5 procent och ett lån på 30 år kostar där idag cirka 5 procent. I Sverige kostar ett 10 årigt bundet lån 5 procent i dag. Här kan heller inte bolånet lösas in i förtid utan att ränteskillnadsersättning måste betalas om räntan gått ner sedan lånet togs.

Andelen som amorterar på sina bolån har minskat kraftigt. Många hushåll amorterar inte alls. I kombination med att inflationen är låg minskar därför skuldens reala värde mycket långsamt.

Skulderna kan givetvis inte fortsätta öka i all oändlighet. Det skulle leda till ekonomisk kollaps den dagen enskilda, företag eller stater inte längre klarar av betalningarna. Nya låneregler och stigande räntor kommer att leda till stagnerande bostadspriser under en längre tid och troligen till fallande priser. Bostadskreditnämnden bedömer som troligt att priserna kan  gå ner runt 20 procent.

Källa: BKN:s marknadsrapport för maj 2010 (Pdf 1,9 MB)

I media: SvD, SvD, DN